Energikris

Energikrisen och klimatdiktaturen 2030

Vårens mässa tar upp energikrisen till paneldebatt och bland de inbjudna debattörerna återfinns Peder Bokenhielm Blohm – talesperson för opinionsnätverket Bränsleupproret. Diskussionen om de skenande priserna på elektricitet och bränsle knyter an direkt till flera av mässans andra ämnen såsom klimat, ekonomi, geopolitik och faktiskt även sociala medier.

Klimatomställningens pris

Utgångspunkten för energikrisen är drastiskt ökade priser i energisektorn, något som har sin bakgrund i straffskatter och den pågående klimatomställningen. Straffskatterna är en relativt enkel kalkyl; genom höga skatter på påstått farliga produkter kan konsumenterna tvingas att ändra sitt beteende och sina rörelsemönster till förmån för den önskade politiken.

För att nå målen infördes reduktionsplikten år 2018 i syfte att minska beroendet av fossila bränslen. Komponenterna för prisbildning hade dessförinnan varit världsmarknadspriset på olja samt den rådande skattesatsen. När regeringen föresatte sig att tvinga fram en juridiskt skyldighet att blanda in biobränsle innan den säljs vid pump så infördes en tredje komponent för prissättningen – priset på biobränsle.

Samtidigt som råoljepriset ökat har även reduktionsplikten skärpts och gjort det ännu dyrare att tanka. Tillsammans med en övergång till eldrivna bilar och högre bränslepriser som får folk att köra mindre ska det göra att Sverige klarar att få ned utsläppen från transporterna med 70 procent till 2030. Beräkningar från Trafikverket visar till exempel att om det till år 2030 inte kommer fram mer biobränsle än i dag skulle priset på bensin och diesel behöva ligga på 50 kronor litern.

Klimatpolitiken förs på flera fronter. International Energy Agency, IEA, presenterade under förra året att om man ska hålla temperaturen i världen på en ”acceptabel” nivå, så måste sökandet efter nya oljekällor stoppas och mycket av fossil energi ersättas av vindkraft och solenergi. Men vad innebär det i praktiken att ”minska utsläppen till noll”? Vem vinner och förlorar på det?

Enligt IEA:s plan ska användningen av fossil energi minskas rejält, från 80 procent till 20 procent på nästan 30 år. Gapet ska fyllas med så kallad ”förnybar” energi. Det påstås bland annat att Europa behöver bygga mer än 2,5 miljoner nya vindkraftverk innan år 2050. Investeringarna i klimatomställningen föreslås öka till 820 miljarder dollar årligen fram till 2050. Medan bensinbilar och fossila bränslen fasas ut ska elpriset tredubblas.

Staten och Kapitalet

Energikrisens höga priser på ström och bränsle har ett antal undantag för kapitalstarka storföretag, vilket likaledes bidrar till de höjda priserna. Ett av de tydligaste exemplen finner vi i regeringens förmånliga uppgörelser med oljebolaget Preem, som tilldelats gratis utsläppsrätter och oerhört goda möjlighet att etablera en svensk och planerad europeisk marknadsdominans inom biobränsle. Av den täta korrespondensen mellan oljejätten och den svenska regeringen har det framkommit att reduktionsnivåerna som infördes 2018 markerar ett skifte mot långsiktig miljölagstiftning. I praktiken innebär kraven och de planerade höjningarna garanterade miljardintäkter till Preem.

Ett annat tydligt exempel är den svenska regeringens inställsamma hållning gentemot de internationella IT-jättarna. Dessa har inbjudits till att etablera sina serverhallar i Sverige i utbyte mot enorma skattelättnader. Regeringen införde 2017 en skattebefrielse för serverhallars elförbrukning. För att ta del av skatterabatten behöver en rad kriterier uppfyllas. Reglerna har visat sig ensidigt gynna amerikanska techjättar, medan svenska IT-bolag sällan når upp till kraven. Samtidigt har de svenska elproducenterna även gett Big Tech gigantiska rabatter på strömförsörjningen till dessa serverhallar.

Uträkningar visar att svenska skattebetalare sedan 2017 har sponsrat nätjättarnas elräkningar med 1,25 miljarder. Detta i ett läge där Sverige har effektbrist och importerar polsk kolkraft om vintrarna. Enbart Microsofts datacenter i Sandviken är dimensionerade för en nettoeffekt som motsvarar nästan halva Forsmarks kärnkraftverk. Skattefritt. En annan uppskattning gör gällande att Microsofts anläggningar, i Gävle, Sandviken och Staffanstorp, tillsammans med Facebooks hall i Luleå och Amazons anläggningar i bland annat Katrineholm, kraftigt överstiger hela Forsmarks nettoeffekt. Det råder i inte längre någon tvekan om att reduktionsplikt, gratis utsläppsrätter och skattebefrielser bidrar till energikrisens eskalerande priser – och vi är smärtsamt medvetna om vilka som får ta notan.

Vår väg mot klimatdiktatur

Energikrisen har av många debattörer definierats som en klassfråga där ett välkänt mönster har observerats: att straffskatter och prisökningar enbart ändrar beteendet hos de som har ekonomisk möjlighet att ändra sitt beteende. Hushåll med låg inkomst straffas hårdare eftersom de redan har en ansträngd budget, vari fasta avgifter redan utgör den största andelen. Prisökningen begränsar därför ytterligare arbetarklassens möjligheter att byta till miljösmarta bilar eller värmepannor.

Klimatomställningen har lett till prishöjningar som den senaste tiden orsakat kraftiga protester från åkerier, jordbrukare och mängder av vanliga bilister. Och protesterna kan komma att tillta – för framöver väntar ännu större prishöjningar för att Sverige ska klara målet till 2030 – för att inte tala om målen för 2050. Vad energikrisen istället innebär för stater och finansbolag har inte heller undgått debatten, eftersom den inbringar enorm avkastning till de som investerar hundratals miljarder i vår ”hållbara framtid”.

Den tyske författaren Bertolt Brecht skrev på sin tid: ”Svältkatastrofer uppstår inte. De organiseras av spannmålshandlarna ». På samma sätt kanske vi idag kan skriva: ”Energikriser uppstår inte. De är organiserade av olje- och kraftindustrin. Sett i det långa loppet så framstår den befintliga energikrisen som en småsak jämfört med de åtgärder som kommer att vidtas mot vanliga människor, mot samhällslivet, mot vår livskvalitet och mot vår natur i syfte att ”rädda klimatet”.

Vissa debattörer hävdar bestämt att omställningen aldrig kan genomföras med demokratiska processer. Om den ska genomföras måste det göras ovanifrån och diktatoriskt. På vägen mot 2030 kan massiva prishöjningar, förbud, restriktioner, beslag av privat egendom och frekventa nedsläckningar komma att bli vardag.

Frågan vi behöver ställa oss är om vi kan finna oss i att den svenska arbetarklassens hushåll ska betala elräkningen för Facebook och Microsoft, eller notan för Preems expansion till marknadsdominans över Europas biobränsle? Den som redan motsatt sig den pågående energikrisen eller pandemihanteringens totalitära avigsidor kan komma att finna en ännu större fiende i framtidens klimatdiktatur. Det är dags att vi organiserar oss! Under mässan den 5 mars är vår avsikt att ge utrymme åt lösningsorienterade samtal kring energikrisen och flera andra stora samhällsfrågor.

Köp din biljett till den 5 mars

För att ta del av scenprogrammen på plats krävs en entrébiljett, som kostar 495 kr. I entrébiljetten ingår entré till Svenska Bok- & Mediemässan 2022 med möjlighet att ta del av diskussioner och samtal på scener, köpa signerade böcker och andra produkter på mässgolvet samt förstås ta del av den ovärderliga entusiasm och inspiration som skapas genom de otaliga personliga möten som eventet är plattform för. Köp din biljett här.

Kort sagt – det blir en högaktuell och oförglömlig upplevelse. Hoppas vi ses där!

Inget evenemang hittades!

Vi använder kakor för att förbättra din vistelse på hemsidan. Genom att surfa vidare godkänner du vår integritetspolicy.