massmedia

5 propaganda-metoder inom massmedia

Svenska Bok- & Mediemässan är en reaktion mot de massmediala koncernernas vidlyftiga lögnaktighet. Det syftet har förenat alla de stora alternativmedierna i Sverige till mässans gemensamma plattform – en fristad för alla hotade och hårt motarbetade svenska författare och journalister. Vår avsikt är att vara en kraft mot massmedial propaganda genom att ge plats för viktiga samtal om demokrati, mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och förståelse för vår tids avgörande frågor.

Lögnens formel

Västvärlden hade en gång faktabaserad nyhetsrapportering, men det var innan industriell massmedia intog den dominanta ställning den idag har. I konkurrensen om läsare eller tittare började massmedia lägga till ytterligare information, som skulle göra en nyhetsberättelse mer intressant. Naturligtvis var de västerländska mediebolagen väl insatta i Edward Bernays hemliga metoder för masspropaganda. Men från och med 1980-talet är verksamheten inte längre hemlig eller försiktig, lögnerna är inte bara allmänt förekommande, utan torgfördes helt öppet.

Två av Svenska Bok- & Mediemässans medverkande är journalisterna Ingrid Carlqvist och Maria Celander. De är några av Sveriges tidiga pionjärer inom alternativmedia, och driver numera nyhetssidan Ingrid & Maria. De har båda gett utförliga beskrivningar av arbetsklimatet på en massmedial publikation, där unga journalister skriver artiklar om avgörande samhällsfrågor som nekas av redaktörerna. Efter bara några sådana tillfällen har den unga journalisten lärt sig formeln – håll den propagandistiska linjen eller förlora jobbet.

Vilken formel är det vi talar om? De flesta västerländska tidningar bygger sina artiklar på en sammanhängande formel av 10% fakta, 10% antaganden, 20% moraliska bedömningar, 40% åsikter och 20% ogrundade anklagelser. Denna formel används särskilt relaterat till ämnen som politik, religion, krig eller imperialism.

Fake News – fabricerade nyheter

Många artiklar och reportage i västerländsk massmedia innehåller inte några andra nyheter än en indirekt hänvisning till någon tidigare händelse, och består därför helt och hållet av opinionsmässig bearbetning. Vid det här laget har två generationer av västerländska medborgare utsatts för denna bedrägliga rapportering och är inte längre medvetna om den omfattande propagandan, trots att den inte längre sker i det fördolda.

Journalistisk integritet har nästan helt försvunnit från västerländsk massmedia. En stor del av de ”nyheter” vi tar del av är i själva verket fabricerade av iscensatta bilder, filmer och ljud, vilseledande rubriker, vinklad information och uppenbara lögner. Vi har dessutom en strid ström av fullständigt påhittade nyheter. D.v.s. saker som aldrig har hänt, eller som inte alls inträffade på det sätt de presenteras.

För de flesta svenskar verkar det otänkbart att en nyhetshistoria möjligen kan vara en fiktion. Vårt kollektiva medvetande kan tydligen inte acceptera att massmedia faktiskt skulle ljuga. Men de ljuger, de ljuger om allt. Inom alternativmedia är det redan allmänt känt att massmedierna utövar en slags psykologisk krigföring mot befolkningen. Eftersom vi i realiteten utsätts för propagandaattacker på daglig basis behöver vi ställa oss några viktiga frågor: hur känner vi igen vad som händer oss? Hur skiljer vi ut propaganda? Hur skiljer vi sanningen från lögner?

Propagandametoder

Påverkansoperationer. När vi ser en nyhetshändelse som återkommer i massmedia under veckor och månader, ibland i flera år, är detta ett säkert tecken på att vi utsätts för propaganda. Vi har också anledning att förmoda att nyhetsflödet inte kommer att upphöra förrän opinionsundersökningar visat att en majoritet av befolkningen har accepterat den position som främjas, eller att det politiska trycket har uppnått sitt önskade resultat.

Den senaste tidens pandemirapportering och rysk-ukrainska nyheter utgör solklara exempel på detta, men även lanseringen av fler kön och sexuella preferenser som har blivit oavbrutet hajpad i massmedia, så till den grad att få västerländska politiker skulle ha modet att vägra delta i en Pride-parad. Till kategorin påverkanskampanjer kan även räknas alla former av nyheter som syftar till att driva läsaren att förändra sina moraliska värderingar, särskilt sett till sexuella vanor, pornografi, familjenormer, invandring och brottslighet.

Smutskastningskampanjer. Närhelst vi ser en författare, debattör eller publikation svartmålas i massmedia så har vi anledning att anta att de vill hålla oss borta från dennes information. Det bästa är att omedelbart kolla upp och ta reda på vad det handlar om. Människor demoniseras oftast i syfte att befolkningen ska indoktrineras till att undvika information som de inte vill att vi ska få.

Bland de otaliga exemplen finner vi presidenten i Tanzania, som förlöjligade vacciner mot COVID-19 och hävdade att Tanzania skulle vägra att delta i den globala läkemedelsindustrins avsikter att tjäna pengar på vaccin. Därefter publicerade The Guardian en häpnadsväckande artikel om att ”den här mannen måste avlägsnas” från sitt ämbete.

Falska anklagelser. Saddam Hussein hade massförstörelsevapen redo att användas, han använde flismaskiner för att eliminera sina politiska motståndare, han beskylldes för att gasa miljontals kurder och begrava dem i massgravar, hans soldater rev spädbarn ur kuvöser. I slutändan upptäcktes inga bevis som underbyggde något av dessa påståenden. Men det var redan försent – massmedierna hade uppnått sin anstiftan och Irak har ödelagts även fast anklagelserna var falska.

Edward Berneys och Walter Lippman har redan tidigt förespråkat att det bästa sättet att skapa hat och ilska mot ett folk eller ett land är att hitta på grymma berättelser om deras påstådda illdåd. I regel använder massmedia våldsamma berättelser i syfte att skapa stöd för en upprörande politisk handling eller som förberedelse för nästa krig. Nästan utan undantag är alla reportage som får befolkningen att bilda en negativ åsikt om ett land eller dess folk en form av propaganda. Den ständiga strömmen av negativa nyheter om Ryssland, Kina, Iran, Syrien och Venezuela utgör alla goda exempel på falska anklagelser.

Avsiktlig förvirring. Närhelst en fråga uppstår på samhällsagendan och motsatta åsikter läcker ut i det offentliga rummet, ser vi alltid en mängd artiklar som skapar en flod av av ovidkommande information, som endast tjänar till att skapa förvirring bland allmänheten och förhindra slutledning och rationellt tänkande. Ofta används denna flod av ovälkommen information för att rikta allmänhetens tankar åt fel håll, samt om möjligt undvika fokus på kärnfrågan.

COVID-19 är ett sådant exempel, med kolumnister med goda medicinska kvalifikationer, som bevisar att lockdowns är antingen en användbar metod för att stoppa smittspridning, eller ett brott mot mänskligheten. Vilken av dessa som gäller får vi sällan reda på. Närhelst vi läser om en allvarlig aktuell händelse och plötsligt hittar flera åsikter och slutsatser av flera personer som alla uppenbarligen är kvalificerade, vet vi att massmedia utför en propagandaattack som syftar till att förvirra och paralysera befolkningen.

Faktagranskning. I ett samhälle som påstår sig lägga mycket fokus på källkritik och faktakontroll kan det för gemene man bli ganska förvånande att upptäcka att fact-checking är en världsomspännande industri som tänktes ut och skapades för många år sedan, som ett kraftfullt censurverktyg. Finansieringen av denna verksamhet finansieras av miljoninvesteringar, främst av George Soros, Gates Foundation och en mängd olika mediekonglomerat. De skapades aldrig för att faktakontrollera politikers tveksamma påståenden, utan för att ”faktakontrollera” dig och förklara dig som falsk, när du bestrider dennes påståenden. En sann källkritiker gör bäst i att hålla sig mycket skeptisk till massmedial källkritik och faktagranskning.

Det vi måste veta

Massmedial propaganda handlar inte bara om att tukta befolkningens tankar om aktuella samhällsfrågor. Det finns dessutom en enorm bransch som ser till att många verkliga nyheter aldrig kommer till allmänhetens kännedom. Konsekvensen kan vara slutsatser som den rådande maktordningen bedömer som ”felaktiga”. Mot bakgrund av den skamlösa lögnaktighet som massmedierna och deras ägare uppvisar är det vår stora stolthet att utföra det viktiga arbetet med Svenska Bok- & Mediemässan.

Mässans syfte är att stärka alternativmediernas position i samhället. Det handlar om att ersätta det misslyckade massmedieetablissemanget och göra det de borde ha gjort för länge sedan; att granska makten och föra en objektiv debatt om de stora samhällsfrågorna. Vi har nu ett antal samhällskriser som pågår samtidigt, och vi kan knyta dem alla till de som verkligen har makten: ett litet fåtal internationella storkapitalister som vi väljer att kalla Finanseliten.

I denna tid ökar spänningarna i samhället för varje dag. Det sista den finansiella eliten vill är att människor samlas i stort antal och på ett proffsigt, storskaligt och inspirerande sätt diskuterar lösningar på problemen som de har orsakat. Vi gör vårt livs viktigaste ställningstagande nu och vi hoppas innerligt att du också väljer att stå för sanningen, väljer att stå för det fria ordet, väljer att stå för rättvisa och viktigast av allt: väljer att stå tillsammans. Hoppas vi ses på mässan den 5 mars.

Köp din biljett till den 5 mars

För att ta del av scenprogrammen på plats krävs en entrébiljett, som kostar 495 kr. I entrébiljetten ingår entré till Svenska Bok- & Mediemässan 2022 med möjlighet att ta del av diskussioner och samtal på scener, köpa signerade böcker och andra produkter på mässgolvet samt förstås ta del av den ovärderliga entusiasm och inspiration som skapas genom de otaliga personliga möten som eventet är plattform för. Köp din biljett här.

Kort sagt – det blir en högaktuell och oförglömlig upplevelse. Hoppas vi ses där!

Inget evenemang hittades!

Vi använder kakor för att förbättra din vistelse på hemsidan. Genom att surfa vidare godkänner du vår integritetspolicy.